Logga in
Logga ut

Siktar på SM i casting

Du kanske har sett Thomas Skörd i någon park där han tränar längd- och precisionskast med fiskespö. Innan han blev deprimerad var han en av landets största talanger i castingsport. Nu är han på väg tillbaka och tränar för SM.

Såvitt han själv vet är Thomas Skörd, 25, Uppsalas enda utövare inom casting. I alla fall på elitnivå.

– Visst hade det varit roligt att öva ihop med någon annan men i slutet av juni har vi SM och då blir min drivkraft att vara förberedd inför det, säger han efter ett tidigt träningspass i Gränbyparken.

Thomas Skörd fastnade för sporten redan på högstadietiden i Björklinge. Fritidsgården på Björkvallsskolan hade en fiskeklubb där någon av fritidsledarna fick idén att lära ut casting, tävlingsformen som samlar nio olika grenar av olika precisions- och längdkast med fiskespö.

– Min familj hade en stuga i Jämtland där jag fiskat på somrarna. Jag testade casting i skolans gympasal och som sport kändes det lite udda men kul och mångsidigt.

Han utvecklades snabbt och de hade skön stämning i gruppen. Fem–sex elever stuvades in i en minibuss när fiskeklubben arrangerade resor till castingtävlingar i andra städer.

– Vi var de enda juniorerna på tävlingarna och hade vår egen klass. Annars var det alla åldrar, ända upp till 70-årsåldern.

Resorna blev allt fler och gick även utomlands, där han deltog i flera världscuptävlingar, tre junior-VM och ett VM.

– Längdgrenarna var min favorit och det som jag var bäst på. Kombinationen av explosivitet och teknik passade mig. Det blir inte riktigt lika nervöst som i precisionsgrenarna.

Han tog flera pallplatser, sågs som en talang och fick delta i castingförbundets elitsatsning, med träningsläger och betalda tävlingsresor. År 2011 tog Thomas Skörd ett seniorguld i Nordiska Mästerskapen, i grenen Haspel längd enhands. Året efter blev det två silver. Sedan lade han av helt.

Under fem år led Thomas Skörd av depression, delvis orsakad av en kronisk inflammation i tjocktarmen. Han blev heltidssjukskriven från jobbet som programmerare i Upplands-Väsby. Fiskespöna blev liggande på hyllan.

– Jag har haft svårt med energinivåerna. Egentligen har jag mått för dåligt för att ens sakna sporten.

I dag kan han konstatera att castingsporten har hjälpt honom att börja må bättre. Han behöver rörelse, frisk luft och den sociala biten. Den här vintern kände han sig redo för att börja tävla igen.

– Jag har saknat något att se fram emot. Helst vill jag hitta tillbaka till samma form som jag hade innan jag blev sjuk. Men mest vill jag ha kul och må bra.

fredrik@uppsalatidningen.se