Logga in
Logga ut

”Vad har julmaten för solfaktor?”

Debatt. Hur mycket energi har gått åt för att producera och transportera maten du äter under helgerna? Vi bör välja mat med hög solfaktor. Det skriver Tjern Inga Wall, Landsbygdspartiet oberoende.

Landsbygdspartiet oberoende vill se en höjd självförsörjningsgrad av baslivsmedel inom landet – mat med hög solfaktor.

Utan solen skulle det inte finnas liv på jorden. Allt vi äter får sin energi från solen, men ibland krånglar människan till det.

Det som växer av sig själv i naturen har givetvis högsta solfaktorn. Gräs, örter, ris, buskar, grenar och alla djur som livnär sig på vegetabilierna – och varandra allt ­högre upp i näringskedjan.

En klimatsmart och miljövänlig människa äter förstås bara det som kommer direkt från naturen, inklusive fisk och viltkött. Eller mat producerad inom gång- eller cykel­avstånd.

I det gamla bondesamhället med självhushållning, betesdjur och fäbodar så tillsatte man en (1) energienhet och fick ut sju (7) enheter. I dagens konventionella jordbruk krävs sju (7) enheter, hittills mest fossil energi, för att få ut en (1) enda enhet. Snacka om förlust – solfaktor på minus!

I modern tid har det mesta av jordbearbetning, transporter och till exempel uppvärmning av växthus skett med hjälp av våra sinande olje­resurser.

Vi använder mycket energi för att odla spannmål, djurfoder, rotfrukter, grön­saker med mera och dessutom föda upp djur under industriliknande former för att sedan transportera maten kors och tvärs över hela världen. Solfaktorn blir låg.

Egen odling av frukt- och grönt med manuell bearbetning av jorden och närproducerat kött från naturbetesdjur – som dessutom ger den värdefulla gödseln som krävs för all odling – ger en solfaktor på topp.

Den som vill ha ett brett utbud av exotisk och vegetarisk mat året runt förutsätter att både odling i växthus och transporter inom landet och runt hela världen fungerar – solfaktorn sjunker drastiskt.

Nu kommer nästa steg, kött odlat i laboratorier och uppfödning av insekter för människoföda. Hur många energienheter/arbetstimmar måste till för att få fram en (1) enhet där? Har någon räknat på totala energiåtgången?

Att vara ”Svegan” innebär att så långt det är möjligt alltid välja svenska råvaror. Att dessutom välja de varor som är i säsong, det höjer automatiskt solfaktorn ännu mera.

Samma tänk gäller givetvis trä- och textilfibrer och annat vi använder dagligen, förnyelsebara råvaror har hög solfaktor.

Hur mycket energi har gått åt för att producera och transportera maten du har framför dig under helgerna? Vad har julbordet och nyårssupén hos dig för solfaktor?

 
 

Debatt

Insändare