Logga in
Logga ut

Så klarar du ett galet stadsbuller

Hur hanterar människor att arbeta och leva i en extrem ljudmiljö? Etnologen Karin Eriksson-Aras reste till Istanbul för att ta reda på svaret. Hon träffade bland annat en femåring som stod i ett trafikkaos och sålde näsdukar. Han hade utvecklat en förmåga att ”borthöra” oljud.

Varför har du studerat ljudrum i Istanbul?

– Jag är utbildad musiker och var pianolärare i över tio år. När jag sedan började plugga etnologi började jag kartlägga ljuden i Istanbul, med hjälp av musikaliska begrepp. Istanbul är en högljudd stad med över 15 miljoner människor och mycket trafik. Jag blev fascinerad av storstadens ljud och hur man kan röra sig mellan flera olika ljudrum. Till exempel torg där alla försäljare står och skriker. Eller en helt galen plats jag kallar leksakstunneln, full med folk och elektronik med en konstant ljudmatta som gör att människor inte kan prata över huvud taget. I min doktorsavhandling studerade jag hur människor lever och interagerar i de olika ljudrummen.

Hur gjorde du?

– Jag var där i mer än ett år och gjorde hundratals timmar av inspelningar, ”ljudpromenader”, där jag även intervjuade människor längs vägen. Bland annat en femårig pojke som sitter varje dag på en trappa vid Galatabron och säljer pappersnäsdukar. Trots den tunga trafiken som omgav honom verkade han ha anammat vad jag kallar ”borthörande”. Han satt där och lekte och lyfte inte ens blicken för tung trafik som fick oss att hoppa till. Mindre vardagliga saker, som fyrverkerier, märkte han däremot direkt. Det var en återkommande egenskap bland försäljare och andra. Borthörande beskriver jag i avhandlingen som en kunskap man kan arbeta aktivt med att utveckla.

Vad kan din forskning användas till?

– Studien visar att ljud kan berätta mycket om livet i en storstad. Jag vill uppmärksamma ljud som en miljö, formad av dem som rör sig i den. Det finns en efterfrågan på sådan forskning från till exempel stadsplanerare och arkitekter som ofta varit främst inriktade på visuell estetik. Jag försöker också beskriva att ljud inte bara är något man mäter i en decibelskala utan handlar om människors vardag och upplevelsen av urbana rum. Ljud kan även bedömas kvalitativt och estetiskt, som konst.

Hur påverkades du själv av ljuden?

– Jag började prata högre och använda kroppsspråket mer. Det satt i ett tag. ”Varför pratar du så högt?” frågade en del kompisar när jag hade kommit hem till Uppsala.

 
 
  • Mest lästa