Logga in
Logga ut

Nu ska vi bo flexibelt

Är 1970-talet på väg tillbaka? Kollektiva och kooperativa koncept breddar Uppsalas bostadsmarknad, där målet är lägre kostnader och större sociala möjligheter.

Det är inte bara innovation och smarta lösningar som sätter formen för framtidens boende – på ingång är även ett större fokus på det gemensamma. Företaget Colive banar inom kort ny väg på Uppsalas bostadsmarknad, där man som hyresgäst bor i privata rum med badrum, men delar kök, vardagsrum och andra sociala ytor med 5 – 9 andra. De som ska bo under samma tak paras ihop via en digital plattform. Enligt Petter Jurdell, som är chef för affärs- och hållbarhetsutveckling på Rikshem, fastighetsbolaget bakom Colives intåg i Uppsala, kan detta koncept skapa värdefulla möjligheter även på andra plan.

– Genom att sammanföra människor som delar erfarenheter och intressen, tror vi att boendet kan medföra social trygghet och kontakter som öppnar dörrar även på arbetsmarknaden.

Hur ser Uppsalas bostadssituation ut just nu?

– Man kan se bostadsbehovet som största delen av ett isberg, där bostadsmarknaden endast är toppen av berget som syns över vattenytan. Vårt mål är att pressa ner toppen och bredda marknaden, och genom det även pressa priserna. Uppsala är en stark bostadsregion, men har just nu brist på billigare lägenheter, sammanfattar Petter Jurdell.

Jonas Häggqvist, en av grundarna till Colive, instämmer.

– Vi skulle behöva bygga både mycket och ofta för att möta bostadsbehovet de kommande 30 åren, därför måste vi tänka mer på yta, energi och ekonomi. Precis som på andra håll i världen lider Sverige av bostadsbrist för unga vuxna, och det saknas idag även bostadsformer med möjligheter till social integration.

Och där kommer ni in i bilden?

– Vi tror att delningslägenheter ligger helt rätt i tiden. Förr ansågs det nästan som en rättighet att äga sin bostad, nu är det fler som värdesätter det flexibla och delade boendet. Med mindre egen bostadsyta och fri tillgång till olika delningstjänster, sjunker även kostnaderna. Det kanske inte passar alla, men vi tror att det blir en bra lösning för många.

Hur går matchningen till?

– Man fyller i önskemål och intressen på vår digitala plattform, som sedan leder till ett matchningsförslag. Internationellt så är det vanligt att matchningen görs genom en intervju, men för Sveriges räkning utvecklar vi ett mer automatiskt system för att minimera riskerna för diskriminering.

Och risken för att matchningarna inte håller?

– Bostäderna ska utformas så att man har sitt eget, samtidigt som man har tillgång till sociala ytor, och för att minska slitningar mellan de boende ingår städning till exempel – alla har ju inte samma syn på sådant.

Vilka utmaningar står ni inför?

– Vi skulle egentligen behöva agera mycket snabbare än vad byggprocessen tillåter, avslutar Jonas Häggqvist.

Hösten 2019 bygger även Stockholms Kooperativa Bostadsförenings 100 lägenheter i Rosendal, Uppsala. Vd:n Eva Nordström beskriver den kooperativa bostadsformen som en mix av hyres- och bostadsrätt.

– Många unga vill studera och bo i Uppsala, och eftersom det är få personer under 25 år som har råd med en bostadsrätt är nog detta ett alternativ som passar många. SKB är dessutom en stark förening där medlemmarna har stort inflytande över sitt boende.

Varför är vissa kritiska mot kooperativa bostadslösningar?

– En vanlig missuppfattning om kooperativ överlag är att vi inte skulle vara affärsmässiga nog för att hantera människors pengar. Så vår stora utmaning handlar egentligen om att sprida kunskap om vad den kooperativa bostadsformen innebär och hur den kan berika marknaden, sammanfattar Eva Nordström.

 
 
  • Mest lästa