Logga in

Nu intar hans "kritter" tidningen

Som liten tecknade han jättemycket. Som tonåring och ung vuxen – inget alls. Men för två sedan tog Kristofer Ahlfeldt, 34, upp pennan igen. Och nu är det dags för hans ”kritter” att inta Uppsalatidningen.

Kristofer Ahlfeldts fyrruting gör alltså entré i detta sommarnummer och under hösten återkommer de i tidningen varje vecka. Det är resultatet av ett samarbete mellan Uppsalatidningen och seriebokhandeln Seriezonen, som uppmärksammade Ahlfeldts talang vid seriemässan Uppsala Comix i våras.

– Jag har alltid gillat serier. Som liten läste jag mycket Bamse och Gnuttarna, senare blev det Marvel och tidningar som Mad, Brök och Pyton. Nu beundrar jag Nina Hemmingsson (med rötter i Uppsala, reds. anm) och Pontus Lundkvist, säger Kristofer Ahlfeldt.

Hade uppehåll i 20 år

Från förskoleåldern och upp till tonåren tecknade han väldigt mycket.

– Men sedan slutade jag plötsligt och tecknade ingenting på 20 år ...

Vad fick dig att börja igen?

– Jag satt och lekte med några schysta pennor som min exflickvän hade. Då insåg jag hur kul det var. Så jag började göra några enrutingar och lade upp ett instagramkonto. Sedan gick jag över till stripformat och då kom också räven och den musliknande varelsen.

Bygger karaktärerna på verkliga personer?

– När jag skapat dem har kompisar och folk jag känner delvis varit förlagor, men sedan har figurerna fått eget liv. En del grejer är tagna ur verkligheten och andra helt ur det blå.

Varför kallar du serien för Kritter?

– Något måste jag ju kalla den och Kritter passar bra för det handlar ju om kreatur, boskap. Mina djur representerar oss människor och vad är vi om inte domesticerade djur?

Vad vill du uttrycka med dina serier?

– Jag vill visa på de latenta galenskaperna, alla dumheter vi människor gör, tänker och säger i vardagen och som är kul. En slags vardagssatir.

Vad gör du när du inte tecknar serier?

– Jag jobbar i en musikaffär, på lagret. Bor i Sundbyberg just nu. När jag är ledig promenerar jag mycket, och så läser jag och tittar på film. Jag håller också på med en serietidning åt Seriezonen, som ska ges ut till Kulturnatten i höst. Där handlar det om lite längre historier, med ett mera långsamt tempo, vilket jag gillar. Med fyrrutingarna i Uppsalatidningen återgår jag till det format som Kritter började i. Det är en utmaning att koncentrera allt till bara fyra rutor. Men det ska bli jättekul!