Logga in
Logga ut

Får bostad efter 40 år av hemlöshet

I december skrev Upp­salatidningen om hemlösheten i Uppsala som är större än någonsin. Reine Lodin, 49 år, är en av dem som levt i hemlöshet och drogmissbruk i princip hela sitt liv. Nu har han fått lägenhet via projektet Bostad först.

– Varför hamnar vi där vi hamnar? Det måste väl finnas en anledning, säger Reine och blickar ut mot järnvägen utanför Uppsala Stadsmissions verksamhet Mikaelsgården där vi stämt träff.

I 40 år har Reine Lodins liv präglats av drogmissbruk, kriminalitet och hemlöshet. I december vaknade han upp på intensiven på Akademiska sjukhuset efter en överdos. Det var en gång för mycket enligt honom själv och han bestämde sig där och då för att försöka undvika drogerna en gång för alla.

– Jag kände att ”jag vill inte vakna här igen”. Det är ett ­under att jag fortfarande lever.

Fått lägenhet

Nu har Reine varit drogfri i två månader. Sedan mitten av december har han bott på ett stödboende, men har nu fått lägenhetskontrakt via Bostad först, som är ett samarbete mellan Socialnämnden och Uppsalahem och syftar till att ge långvarigt hemlösa med missbruksproblematik chans till egen bostad.

Varje vardag kommer någon att komma hem till Reine för att se så han sköter bostaden och på helgerna ska han göra drogkontroller, vilket han valt själv.

– Jag längtar väldigt mycket efter att få flytta in. Jag har gott om kläder, men inga möbler eller så. Det får jag fixa sedan.

”Sluta som pappa”

När Reine var sju år gick hans mamma bort i cancer. Hans pappa satt då i fängelse, så Reine och hans ena bror blev placerade i ett fosterhem utanför Uppsala. Där började han missbruka alkohol och vid 15 års ålder var han gravt alkoholiserad.

– Alla sa till mig att jag skulle sluta som pappa. De sa att jag kommer börja supa, knarka och hamna på anstalt, vilket gjorde att jag inte kände något hopp och kunde ju lika gärna börja. Jag trivdes inte där jag bodde heller och försökte hålla mig undan därifrån. Då blir det lätt att man träffar folk som kanske inte är så bra för en.

Jobbigt i skolan

I skolan blev det tufft för Reine och han var sällan på lektionerna.

– Jag försökte verkligen, men orkade inte. När man sedan hamnar efter för att man inte är där blir det såklart ännu jobbigare.

Efter ett antal rymningsförsök från fosterhemmet utanför Uppsala flyttades han som femtonåring till en ungdomsvårdsskola i Kalix.

– Det blev mycket droger där. De hade ingen koll. Tidigare hade jag mest druckit alkohol, men där började jag med tyngre grejer. Sedan var jag fast.

Dömd i Finland

På skolan i Kalix började Reine utbilda sig till bilmekaniker, men blev aldrig klar. En dag stal han och några kompisar en bil från skolan och åkte över gränsen till Finland. Där körde han av misstag upp på en trottoar och kvaddade bilen. Han dömdes då för vårdslöshet i trafiken och rattfylleri, vilket resulterade i en landsförvisning från Finland.

– Jag har aldrig brytt mig när något sånt där hänt. Mitt motto är “lev i dag, i morgon får vi se vad som händer”.

När Reine fyllde 18 år hade han varken utbildning eller fast bostad. Under hela livet har han växlat mellan olika bostäder, behandlingshem och att bo på gatan. Under senare år har han dessutom åkt in och ut ur fängelset till följd av olika grova brott.

– Jag kunde inget annat än missbruk och kriminalitet. Det är hela mitt liv.

Sovit i garage

Fram till i dag har det fortsatt i samma bana. Trappuppgångar, allmänna toaletter och garage hör till platser Reine sovit i under åren.

– Det är inget jag skulle rekommendera precis, speciellt inte en vinter som denna. Om man har tur får man sova runt två timmar innan någon kommer och slänger ut en. Det spelar ingen roll om det så skulle vara 40 minusgrader och snöstorm ute, man får inte sova på allmänna platser.

Svårt att få jobb

På grund av sin bakgrund är det svårt för Reine att få jobb.

– Vem vill anställa en 50-årig missbrukare som aldrig haft en fast anställning i mer än tre månader? Jag har ju lärt mig olika yrken på vägen, men har ingen utbildning. Det går inte då. Dessutom är det oftast ett krav på att man ska ha en adress för att få jobb.

Vill utbilda sig

I slutet av februari skriver dock Reine kontrakt på den nya lägenheten. Under samtalet har en liten vit plastpåse legat bredvid oss på bordet. Innan vi skiljs åt plockar han fram innehållet och visar upp en plåtburk med rabarberte och en tesil.

– Jag köpte det i dag. Det blir det första som får flytta in med mig i lägenheten.

Hur ser du på framtiden?

– Jag måste ta dag för dag nu. Men något jag önskar att jag kan göra senare i livet är att utbilda mig till behandlare så att jag får hjälpa ungdomar som hamnat snett och kanske själva missbrukar. Det skulle betyda mycket om någon skulle känna sig hjälpt av att jag berättar om mitt eget liv.

 
 
  • Mest lästa