Logga in

Barnböcker mot strömmen

Sommarlovet är ett bra tillfälle att få upp aptiten på bra böcker. Vi låter två Uppsalaförfattare berätta om sina nya barnböcker, som väjer för varken de eviga frågorna eller svart humor.

Lilla Grodan vill veta vad som händer när man dör. Morfar tänker efter och börjar berätta om olika idéer och tankar som finns om döden. Om att träffa andra döda i himlen, om att återfödas eller att gå runt och spöka – eller att allt kanske bara blir svart.

– Min pappa var svårt sjuk när jag var liten. Han gick bort av en hjärntumör när jag var tio år, säger Julia Groth från Uppsala.

Hon debuterar som författare med "Lilla grodan, morfar och döden", en barnbok som hon även har illustrerat, med detaljrika och levande teckningar som man kan titta länge på.

– Boken är till stor del baserad på funderingar som jag hade när han var hade när han låg för döden. Vuxna kan ha svårt att prata om de här ämnena. Det märker jag själv nu. Men som liten var det svårare att inte prata om det. Barn har inte samma filter som vi vuxna har lärt oss att ha.

Saknade du en sådan här bok när du var liten?

– Jag saknade särskilt samtalet som man kan ha efter att ha läst den. Jag kunde prata med min närmaste familj då men andra vuxna ryggade ofta tillbaka. Då blev jag tyst för att undvika dålig stämning.

Maria Frensborg, även hon från Uppsala, har skrivit en lång rad böcker för barn och ungdomar i alla åldrar, från småbarn till det som brukar kallas "unga vuxna". I sin nya bok "Morris Mohlin på iskallt uppdrag" riktar hon sig till barn i slutet av mellanstadiet.

– Då är humor en bra inkörsport. Samtidigt ville jag ha en spännande plot och fördjupade karaktärer. Lite mer än bara ett gapflabb, säger Maria Frensborg.

Boken rivstartar med att antihjälten Morris Mohlin, 13, råkar cykla på en katt – som dör. Fylld av skam så döljer han sitt brott. För att snart råka bli kär i kattens ägare... Redan nästa år kommer nästa bok om Morris Mohlin. Där hittar han en ett misstänkt knark i en påse.

– Det är lite brutal humor, på sina håll. Jag tänjer på gränserna men hoppas att det är inom ramen för vad som är okej (skratt).

Maria Frensborg, som fram till nyligen arbetade som lärare, lyfter gärna fram värdet av att barn läser – på sina egna villkor.

– Det är viktigt att läsa men jag pratar ännu hellre om att det ska vara roligt. Barn börjar inte läsa för att man säger åt dem att det är så nyttigt eller att man får ett så bra ordförråd. Det ska vara en skön grej som de vill hålla på med.