”Vi har alla ansvar för kompetensutveckling”

Debatt. Företag behöver kontinuerligt utveckla sina anställda när Sverige ska konkurrera med kunskap istället för låga löner.Det skriver Ulf Solhall, regionchef Unionen Uppland.

Med rådande högkonjunktur blir det bristfälliga arbetet med kompetensutveckling allt mer påtagligt. Arbetsförmedlingen larmar om att flera branscher och regioner är i skriande behov av arbetskraft.

Att man som anställd är fredad för att man har lång anställningstid tack vare Lagen om anställningsskydd (LAS) är numera en sanning med modifikation. Något som de borgerliga partierna verkar ha missat med tanke på vad de driver för linje i riksdagen.

För att skydda dig själv och hålla dig anställningsbar gäller det att hänga med i utvecklingen. Det är behoven och förutsättningarna som avgör vilken form av kompetens­utveckling som är lämpligast.

Det handlar om mer än betalda kurser. Arbetsrotation, projektarbete, nätverksträffar är andra exempel på aktiviteter som utvecklar kompetensen.

För Unionen råder ingen tvekan om att det största ansvaret för kompetensutveckling ligger hos arbetsgivaren. Samtidigt måste vi alla måste ta ansvar. Regeringen har ett stort ansvar genom politiska beslut. Exempelvis genom möjlighet för företagen till avskrivningar under flera år eftersom detta ska betraktas som investeringar. Det är inte rimligt att kompetensutveckling missgynnas skattemässigt i förhållande till maskiner.

Vi anser även att det bör vara fördelaktigt för företag att reservera medel för framtida kompetensutveckling. Ett väl känt faktum bland våra medlemmar är att när det finns tid till kompetensutveckling finns det inga pengar och när det finns pengar finns det ingen tid.

Regeringen har också en stor hemläxa att göra för att universitet och högskolor ska bli mer tillgängliga för dem som finns i arbetslivet.

Vi som fackförbund har en viktig pedagogisk uppgift för att få våra medlemmar att förstå betydelsen av sin egen kompetensutveckling.

Detta sker främst vid utvecklingssamtalen som ska innehålla inventering av befintlig och önskvärd kompetens, och överenskommelser om vilka aktiviteter som ska genomföras i syfte att utveckla kompetensen.

Unionens politiska plattform för kompetensutveckling tar upp detta och fem viktiga förslag till förbättring är:

• Att en modell för kompetensutveckling med finansiering från stat, arbetsgivare och arbetstagare ska etableras.

• Att det skattemässigt ska vara fördelaktigt för företag att reservera medel till framtida kompetensutveckling, att använda i tider med lägre produktionsaktivitet.

• Att studiemedelssystemet ska förändras så att komplettering av högre studier blir möjligt under hela arbetslivet.

• Förbättrade möjligheter att få sin så kallade reella kompetens validerad.

• Att medarbetare och chef i årliga utvecklingssamtal ska komma överens om vilka aktiviteter som ska genomföras i syfte att utveckla kompetens. Samtalet ska leda till en utvecklingsplan som dokumenteras och följs upp.

 
 

Debatt

Insändare