Logga in
Logga ut

Organismen möter Hertigen

I 20 år har Johan ”Organismen” Hellqvist gått sin egen väg som artist. Nästan lika länge har hertig Charles-Louise d´Otrante lyssnat på och sett upp till Uppsalas mest kände rappare. Nu möts de båda i dokumentären ”Hertigen och Organismen”, på lördag 5 maj i SVT.

Organismen är inte den som kastar sig över varje chans att synas i offentligheten. Han har inte skrivit någon bok, startat krog eller gästat lekprogram i tv-rutan.

– Fokus har alltid varit att göra musik, att förbättra mitt hantverk. Sedan är jag öppen för möjligheter men att skriva en ”Rapparnas kokbok” känns långt borta. Jag gör musik, jag är ingen förebild eller kock, säger han när vi ses på ett hamburgerställe i Uppsala.

Med tanke på att hans karriär sträcker sig lika långt tillbaka i tiden som Petters och Timbuktus har Organismen oftast rört sig under radarn för den stora allmänheten. Men bland de mer inbitna hiphoplyssnarna har han varit högt aktad sedan sent 1990-tal. Och till den skaran får man räkna Charles-Louise d´Otrante, hertig av den åttonde generationen i rakt nedstigande led från Napoleons polisminister.

– Jag fick en fråga genom musikjournalisten Per Sinding-Larsen för något år sedan. Han berättade om Charlie och filmidén. Jag var nyfiken men skeptisk. Sammanhanget var ju udda, säger Organismen.

Den 32-årige hertigen bor med sin tjej i Elghammars slott utanför Gnesta i Södermanland. Hans yrke är att förvalta ägorna. I ett liv som i mångt och mycket varit honom förbestämt – att han skulle ta över slottet efter sin mamma var till exempel något som förväntades av honom – har han alltid funnit tröst och vägledning i Organismens texter.

– Han har stenkoll på allt som jag har gjort. Jag vet inte vad en typisk hertig är men han känns som en vanlig, trevlig snubbe. Även om vi kommer från olika platser och talar olika.

Organismen funderade på förslaget och bestämde sig för att det var en kul grej.

– Det var inte självklart för mig. Första idén var till exempel att göra en tv-serie men det var jag inte sugen på. Till sist var det ändå skitroligt att göra filmen. Och det var en supervacker plats att besöka.

Den 5 maj visar SVT2 (och SVT Play) ”Hertigen och Organismen” – historien om hur Charles-Louise d’Otrante bestämmer sig för att skapa nya familjetraditioner. När han tar över ägorna vill han göra något eget. Han tar mod till sig och bjuder in sin absoluta favoritartist, Organismen, för en konsert på slottet.

Att ställa upp i filmen kändes till sist roligt och rätt. Organismen brukar ta beslut på det sättet – intuitivt, vägledd av stundens inspiration och slumpen.

– Jag har aldrig haft någon plan, att om fem år ska jag stå på den och den scenen. Det är väl det som tagit mig hit i dag, och gett mig det anseende jag har. Jag har gått min väg och gjort det jag har känt för. Han (hertigen, reds anm) har inte kunnat välja själv, och det är där våra vägar korsas.

I dokumentären uttrycker Charles-Louise d’Otrante beundran för hur skickligt och till synes enkelt Organismen uttrycker sina känslor, något som hertigen själv har svårt för. Och han kan inte vara besviken på den serie av singlar som Uppsalarapparen nu släpper på Spotify, där känsloregistret är bredare än någonsin. Senast i ”Sofias duvor”, vars titel och tema anspelar på Sofia med duvorna i ”Bröderna Lejonhjärta” men som framför allt är en varm och innerlig hyllning till flickvännen Sofia.

– Om jag gör stökig festmusik eller skrytlåtar i några år så brukar det sedan slå över i att jag gör eftertänksamma kärlekslåtar. Jag har ett sådant mönster, har jag märkt. Den vågen gör att jag hela tiden hittar kreativitet.

Men du är på en bra plats i livet just nu?

– Jag mår kanon, skulle jag säga. Med min nya musik har jag också helt slutat tänka på vad någon annan ska tycka om den. Jag gör bara det jag känner för, för att det är kul. Jag har gjort en massa ny musik och det kommer en del skumma låtar framöver. Väldigt personliga.

Nästa smakprov är ”En gång i tiden var vi jättar”, ute inom kort.