Sagolika fynd i Gamla Uppsala

På en stor konstgjord kulle ute på Upplandsslätten tornade den upp sig. Den magnifika ”salen” vid Kungsgården. Ett järnålderns palats som kan ha gett hela Uppsala sitt namn.

I onsdags skulle utgrävningarna av Kungsgården vid Uppsala högar avslutas för den här gången. Men de danska finansiärerna har förlängt projektet ett par veckor då de senaste fynden är så pass intressanta.

– Den här platsen är mytomspunnen och inspirationskälla till en uppsjö av sagor och hjälteberättelser, säger John Ljungkvist, docent vid institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet.

Värsta skrytbygget

Utgrävningen som pågår sker i Kungsgårdens mest exklusiva del. Den så kallade salen, uppförd i slutet av 500-talet, var sin tids värsta skrytbygge och uppfördes troligen på order av de härskare i de dynastier som kallades ”ynglingarna” och sade sig vara ättlingar till asaguden Frej. En slottsliknande byggnad, tio–tolv meter hög och cirka 500 kvadratmeter stor, byggd efter periodens mest avancerade principer.

– När dåtidens rika byggde en märkvärdig byggnad så kallades den ”hall”. Men det absolut finaste, mest aristokratiska var att uppföra en sal.

Exakt hur salen har använts är oklart men troligen inte som bostadshus utan som någon form av samlingsplats. Kanske har den gett namn åt hela Uppsala – den upphöjda salen på kullen.

Skulle ses av alla

– Den var något som man ville visa upp för alla och därför byggdes huset på en konstgjort upphöjd plats. Man kunde se byggnaden från nästan hela landskapet på Upplandsslätten. Kungsgården var verkligen Vendeltidens riktiga juvel. Det ger lite Pompejikänsla att få gräva här, säger John Ljungkvist.

Han visar var själva porten till salen har hittats – en ­gigantisk paradingång täckt av hundratals järnornament i form av drakar och ormar. Flera av ornamenten är bevarade och packas nu in för analyser.

– Historiska fynd. Det är första gången den här typen av stor dörr med utsmyckningar hittas från så långt tillbaka i tiden. Tidigare trodde man att de kristna kyrkorna var först i Sverige med liknande portar, men det här fyndet är från 500 år innan kyrkorna började byggas.

Mystiskt slut

Kungsgårdens sal fick ett eldfängt och mystiskt slut. Efter cirka 200 år brändes den ned i vad som förmodligen var en farvälceremoni eller rituell begravning. Byggnaden är nämligen tömd på inredning, nedbränd och försluten med ett lerlock efter att järndetaljer och djurkäkar lagts i utvalda delar av huset. Kan det ha skett en förändring i maktbalansen? Eller ville man helt enkelt flytta huset till en annan plats? Ingen vet exakt.

– Det har brunnit rejält och varit otroligt hett. Leran på väggarna har smält och man kan se hur djurben lagts ned vid byggnadens stolpben. De har lagts där efter branden eftersom de inte är skadade av elden. Kungs­gården var en så viktig byggnad under så lång tid att man förmodligen ville överge den på ett värdigt vis.