Logga in
Logga ut

Lugna gatan blev pulsåder

Stadsbilden förändras raskt när Uppsala växer. Som tur är finns det gott om fotografier som ­hjälper oss att minnas hur det såg ut förr.

I den här artikelserien lyfter vi tillsammans med ­Upplandsmuseet fram glimtar ur det förflutna.

Bilden visar Vaksalagatans korsning med Kungsgatan strax efter sekelskiftet 1900. I den låga byggnaden finns Upsala Klädesfabrik med Hjalmar Söderbergs garn- och klädesaffär.

Mitt i gatan står en konstapel iklädd reglementsenlig pickelhuva och långrock och ser till att inget bus sker. Skulle några hästekipage mötas i korsningen är han beredd att dirigera trafiken.

Kungsgatan ger annars ett ganska sömnigt intryck. Det är en lokal stadsgata som egentligen inte leder någonstans.

Uppkallat efter dike

Det förnäma namnet är en nymodighet som har kommit med järnvägen.

Innan dess kallades den Stadsdikegatan, efter det stadsdike som hade utgjort den gamla stadens gräns mot öster.

Gatan väcktes ur sin slummer av den framväxande bilismen kring mitten av 1900-talet. Drottning Kristinas stadsplan från 1600-talet, med de korsande huvudaxlarna på Stora Torget, förslog inte längre och inte heller den gamla Stockholmsvägen uppe på Uppsalaåsen.

Kortvarig status

Kungsgatan förvandlades till E4 när man valde att leda Stockholmstrafiken över slätten. Via Svartbäcksgatan anslöt sedan vägen i norr till den gamla landsvägen mot Gävle.

Kungsgatans status som europaväg blev ganska kortvarig. Med Tycho Hedéns väg och den nya motorvägen mellan Märsta och Uppsala, invigd 1972, flyttades trafiken utanför stadskärnan. Kungsgatan fortsatte att vara en betydande trafikled i Uppsala, men för mer lokal trafik.

På platsen för klädesfabriken står idag Stadshuset.

Tips: Gå in på digitalt­museum.se och välj Uppsala så kan du själv söka i bildarkivet.