Logga in
Logga ut

Kroppskameror ska minska våldet

Knuffar, spottloskor och slag. Det är inte bara bussförarnas situation som blivit värre utan även biljettkontrollanternas. Nu kan de få kroppskameror som ska minska våldet.

I samband med biljettkontroller på tåg och bussar i Uppsala uppstår ibland hotfulla situationer som leder till rena våldsamheter. Detta har blivit allt vanligare de senaste åren och i förra veckan rapporterade vi om att busschaufförerna har fått nog. De vill slippa all biljettkoll och i stället överlåta viseringen till externa vaktbolag. Men även biljettkontrollanter utsätts allt oftare för våld och hot.

– Det följer ungefär samma utveckling som övriga samhället med mer antisocialt beteende. Biljettkontrollanter är en utsatt grupp och därför gäller det att arbeta aktivt för att minska konfliktsituationer. Men det är inte alltid så lätt eftersom en del resenärer som får böter blir arga och frustrerade, säger Gustaf Lenberg, gruppledare på Avarn som sedan april sköter biljettkontroller i Uppsala.

Knuffad på spåret

Alla våldsamma och hotfulla situationer rapporteras enligt arbetsmiljölagen.

– Personalen utsätts för alltifrån knytnävslag, blir spottade i ansiktet, får rivsår, blir nedknuffade på järnvägsspår och får verbala hot, säger Ludwig Eriksson, avdelningsordförande Transportarbetarförbundet i Uppsala.

Vad kan man göra för att förbättra situationen?

– Vi tycker att kontrollanterna ska bära personlig skyddsväst, kroppsburen kamera och att alla har nödvändig utbildning samt fortbildning. Dessutom bör man öva på tänkbara scenarier, utöka konflikthantering och samverka med skyddsombud.

Arbetar i patruller

Gustaf Lenberg på Avarn håller med facket.

– Vi diskuterar de där åtgärderna redan nu. Dessutom arbetar vi alltid i patruller, använder välfungerande larmsystem och har jourbefäl som snabbt ska kunna vara på plats om något händer, säger han.

Nu funderar alltså vakt­bolaget liksom Uppsalas poliser i yttre tjänst på att använda kroppskameror i större utsträckning. Det görs redan av kontrollanter, väktare och poliser på andra håll i landet. I dagsläget behövs inget tillstånd för kroppskameror på allmän plats, men Datainspektionen vill ha tydligare regler om användningen.

– Vi kommer givetvis inte ha i gång kamerorna hela tiden utan bara när en situation blir hotfull och kräver det. Vi har respekt för andra människors privatliv och full förståelse att laglydiga medborgare inte vill bli filmade.

Respekt för privatliv

Jacob Dexe, integrationsforskare på statliga bolaget Rise Sics, är försiktigt optimistisk till kroppskameror.

– Det låter som ett rim­ligare alternativ än till generella övervakningskameror eftersom kroppskameror kommer filma specifika situationer bättre. Men som med all komplicerad teknik är det viktigt att göra rätt sorts avvägningar annars kan det innebära stora risker för medborgarna, säger han.

– Filmar kamerorna hela tiden? Hur lagras informationen? Vem har behörighet att se den? Kan informationen samköras med andra databaser? Det är viktigt att ha svar på sådana frågor innan man använder sig av avancerad övervakningsteknik, säger ­Jacob Dexe.